Yttrande angående P 657-17

 

Partille Naturskyddsförening har beretts tillfälle att inkomma med yttrande med anledning av kommunens inlagor om föreningens överklagande av Kommunfullmäktige i Partille kommuns beslut 2017-02-01, dnr KS/2013-240, angående detaljplan för hotell m.m. i Bokedalen, Jonsered.

Nog kan det sägas om många sammanhang och omgivningar att dessa är särpräglade. Vi i Partille Naturskyddsförening menar att Jonsereds herrgårdsmiljö verkligen är ett sådant sällsamt skyddsvärt sammanhang. Inte för inte är denna nejd värnad som varande av riksintresse för naturvården, värnad som ett Natura 2000-område och värnad som ett kommunalt naturvårdsområde. Härtill är stora delar av Jonsereds kulturella, arkitektoniska och sociohistoriska miljöer skyddade som riksintressen för kulturminnesvården. I länsstyrelsens bevarandeprogram för odlingslandskapets bevarandeprogram för odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden omnämns bland annat Bokedalen som värdefullt odlingslandskap. Det beroende på att här finns ett varierat landskap med höga natur- och kulturvärden och gott om kulturhistoriska spår och fornlämningar. I Bokedalen finns förutom många småbiotoper där ladugårdsbyggnaden ingår, odlingslandskapet med stor variation av naturtyper runt herrgården. Naturvärden som är ett resultat av hur generationer av människor har använt mark och byggnader. Alla konstruktioner som hör till det äldre jordbrukssamhället är värdefulla miljöer idag och ger variationer i landskapet, som denna ladugård. Den har ett kulturhistoriskt värde och ger oss kunskap om hur man tidigare brukat landskapet. Idag innebär den en fördel för den biologiska mångfalden, eftersom den med kontinuitet bidrar till variationen i samhället. En annan aspekt är att ändrad användning eller otillräckligt underhållna kulturhistoriskt värdefulla jordbruksbyggnader bidrar till nedläggning av jordbruksrörelser och i detta fall stor risk för negativa förändringar av odlingsmarkerna.

I grunden handlar vårt överklagande därför inte primärt om bevarandet av en unik ladugårdsbyggnad utan om behovet av att vårda ett under seklers gång framvuxet särpräglat ekologiskt sammanhang. I århundraden har människor levt och verkat i Jonsereds herrgårdsmiljö. Faktiskt är denna nejd åtminstone beskriven allt sedan 1500-talet. I mer än ett halvt millennium har människor på historiens solsida valt att leva här. Detta socioekonomiska sammanhang är, förstås, av avgörande betydelse för den verklighet som ännu i denna dag möter oss. Jonsereds förnäma herrgårdsmiljö rymde förutsättningar för att ekarna och bokarna kunde växa sig mångfamnsväldiga. En parkmiljö har skänkt livsrum åt en särpräglad flora och fauna. En bred och intensiv djurhållning formade ytterligare ekologiska nischer bortom vanligheten. Närheten till sjön Aspen samt Säveån fördjupade härtill förutsättningarna för en artrikedom fjärran bortom vanligheten.

Ekologiskt fullmatade miljöer av den dignitet som det här är fråga om är ytterligt sällsynta. Att en sådan ännu finns kvar i ett tämligen ograverat skick tätt inpå Sveriges näst största regionala centrum är närmast uppseendeväckande. Nog kan detta – i enlighet med planförslaget – locka till ett mer aktivt nyttjande. Ett helt motsatt förhållningssätt är emellertid minst lika rimligt: att med en väl inriktad ekologisk kompass vårda och värna en verklig klenod.

Under den fleråriga planprocessen har Naturskyddsföreningen därför i skilda sammanhang sökt inspirera till alternativa utvecklingsscenarier. Således kan de uppseendeväckande goda kollektiva resmöjligheterna tala för en långt gången ekoturismsatsning. Grunden för detta är då att Jonsereds herrgårdsmiljö kvarstår med allt det som genom århundradena har danat och utvecklat ett unikt levande sammanhang: en ladugård med en mångfald av djur; betesdrift under stora delar av året; sådd, skörd och aktivt brukande av jorden; ”gammeldags” gödselhantering; kort och gott – ett ekologiskt inriktat jordbruk där den levande mångfalden är en tydligt och kraftfullt uttalad förutsättning.

I kommunens yttrande betonas att den föreslagna byggnationen skall resultera i en strikt begränsad påverkan av den yttre miljön. Här har vi den uppenbara skiljelinjen mellan kommunens och Naturskyddsföreningens utgångspunkter och ställningstaganden. Föreningens varmt uttalade önskan är tvärtom att ladugården med all sin ekologiska potential även fortsättningsvis ska utgöra den livgivande drivkällan för den tätt sammanflätade och mångfaldigt levande väv som formats under seklernas gång. Det som generation efter generation har lockat människor till Jonsereds herrgårdsmiljö är dess förebildligt rikhaltiga liv.

Naturskyddsföreningen har kunnat glädja sig över den kraft med vilken Jonsereds trädgård bokstavligt talat har funnit kreativa vägar fram emot en blomstrande renässans. I den storstilade trädgårdens utmarker har det parallellt skapats oaser för insekter och en levande miljös mångfald av kryp och väsen. Att – som nu föreslås – rycka loss ladugården ur denna medvetet förtätade ekologiska väv kan naturligen ifrågasättas. Ladugården med allt sitt makro- och mikroliv är, enligt föreningens bestämda och tydliggjorda uppfattning, den grundläggande kraften i förverkligandet av en lockande ekologisk verklighet.

Naturskyddsföreningen har i tidigare skrivelser påtalat den rimliga självklarheten i att genomföra en miljöbedömning innefattande en miljökonsekvensbeskrivning. Så har – ännu – ej skett. Den fladdermusinventering som långt om länge kom till stånd begränsade sig, alltså, till att peka på mångfalden, antalsmässigt och artmässigt, inom en enda faunafamilj. Föreningen, som i sin överklagan har pekat på andra skyddsvärda arter inom stallets närområde, utgår ifrån att en miljökonsekvensbeskrivning slutligen genomförs.

Fladdermusinventeringen ledde fram till ett förslag om att några av hotellets rum skulle komma att reserveras för dessa djurs tänkta framtida behov. Det kan finnas anledning att kort reflektera kring en sådan artskyddsåtgärd. Naturskyddsföreningen finner det stridande mot de grundläggande tankarna bakom vårt lands naturvårdslagstiftning att Länsstyrelsen ger sitt godkännande till en sådan frikopplad teknokratisk lösning. Föreningen kan svårligen tänka sig att denna åtgärd faktiskt skulle komma att rädda den rika fladdermuspopulationen i anslutning till Jonsereds herrgård. Det förhållande att förslaget basuneras ut som en framåtblickande kreativ miljöåtgärd väcker föreningens funderingar kring det informationsbehov som uppenbarligen föreligger innan vårt land har en miljölagstiftning som med en självklarhet knyter an till ett grundläggande ekologiskt förhållningssätt. Kommunen har enligt uppgift haft nära samarbete med experter inom natur- och kulturområdet. Vi betraktar oss som experter inom naturområdet och kommer till en helt annan slutsats.

Vi bedömer underlaget för antagande av planen som bristfälligt!

Naturskyddsföreningen har härtill i sitt överklagande reagerat på det sätt på vilket kommunen kringgått den uppenbara problematik som har sin grund i den tänkta vägförbindelsen fram till hotellet. Att läsa kommunens yttrande (punkt 3.9) skapar – om möjligt – än flera frågetecken: ”Vad avser trafiken längs med William Gibsons väg önskar Kommunen lämna följande förtydligande. Planområdet angörs via William Gibsons väg. Under programskedet har denna väg ingått i planområdet och kommunen har låtit ta fram en trafikutredning för William Gibsons väg samt Jonseredsvägen. Efter samråd med Länsstyrelsen har William Gibsons väg visserligen tagits bort ur planområdet, men planförslagets konsekvenser för trafikmiljön på William Gibsons väg finns ändå beskrivna i planbeskrivningen… William Gibsons väg ingår inte i detaljplanen och de åtgärder som eventuellt kan bli aktuella för att förbättra vägens standard kommer att hanteras samlat i en separat process.”

Kommunens yttrande är, alltså, uppseendeväckande vagt och dubbeltydigt. Att föreställa sig ett ingreppsbeslut i en mångfaldigt skyddad miljö utan att beskriva dess helhetskonsekvenser är enligt Naturskyddsföreningens mening ett allvarligt avsteg från lagstiftarens avsikter.

Vi begär en samlad prövning där all påverkan beroende av hotellbyggnationen ingår!

Naturskyddsföreningen har i denna skrivelse redan signalerat ett alternativt förhållningssätt till Jonsereds herrgårds unikt lockande miljö genom en antydan om att området sannolikt lämpar sig ytterligt väl för en genomarbetad ekoturismsatsning. Detta är inte platsen för en sådan beskrivning, men tankar kring remmalagsutflykter kan ändå antydas. Hästarna finns ju redan på plats…

Inom en månad kommer ännu en viktig pusselbit att finnas på sin plats när ett hotell, enligt bekräftade tidningsuppgifter, slår upp portarna i Jonsereds forna fabriksområde – alltså på gångavstånd från herrgårdsbyggnaden. Härmed reduceras rimligen behovet av ett ladugårds-hotell. Naturskyddsföreningen förvånas storligen över att kommunen i sitt yttrande – avlämnat så sent som den 2 maj 2017 – inte med ett ord antyder dessa då kända alternativa övernattningsmöjligheter.

I sitt yttrande till domstolen skriver kommunen att hotellverksamheten i den befintliga ladugårdsbyggnaden säkerställer att denna ”bevaras och hålls i gott skick”. Naturskyddsföreningen förvånas över denna argumentering eftersom byggnaden enligt vad som kommit oss till del – i någon form och grad – är byggnadsminnesförklarad. Oavsett användningsområde bör det alltså vara kommunens uppgift att säkerställa ett bevarande.

Avslutningsvis finns det härutöver anledning att antyda en problematik som påverkat Naturskyddsföreningens möjligheter att skaffa sig information. Det handlar då om de ”dubbla stolar” som existerat och existerar i och med att handläggningen av detta planärende sker såväl på kommunkontoret som innanför Partillebos mer tillbommade dörrar.

För Partille Naturskyddsförening

Partille den 29 maj 2017

Lars-Erik Jevås 031-987 194; 0707 838 838; larserikj@telia.com

Lindbackevägen 43

433 51 Öjersjö

(Ordförande)

Dela

Kommentera

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *